Fredagskrönika: macho-män
How to be a macho male. Om boken inte finns så borde den finnas! Jag lovar att alla mina manliga läsare kommer hålla med i följande mening. Det är inte så jäkla lätt att vara kille alla gånger. Eller alltså, det är ju inte som om en extra liten skinnflik mellan benen (ja ja, seså, om vi jämför med armar och ben på en jätte så kanske din också hamnar lite i skymundan!) fysiskt försvårar själva uppstigandet på morgonen, skäggväxten trasslar väldigt sällan in sig i tandborsten och basrösten vibrerar inte ofta sönder speglar och glas.
Det som inte är helt logiskt är det outtalade kravet att vara macho. Macho-what? Att ens ta upp det som ämne sätter mig säkerligen längst ner på listan, och att ens tro att det finns en lista gör att jag åker av den. Nej, det är långt ifrån självklart att veta hur man ska bete sig hela tiden. Man ska definitivt inte vara för trevlig, och gärna visa att man inte är så trevlig för att undvika all form av onödig närkontakt med främlingar. Skulle någon mot all förmodan komma fram och fråga något ska man försöka hålla svaren korta och tysta.
Om man inte träffar en kompis såklart! Då är det helt okej att möjligtvis le en stund och hälsa med en kram (och alltså inte bara det annars obligatoriska stenhårda knytnävsslaget på överarmen samt det obligatoriska viking-rytet). Vi pratar dock ingen vanlig kram, utan en ?macho-kram?. Den går till på följande vis:
Skrik, eller bräk, något i princip oförståeligt bara för att få din kompis att se dig. Gå sedan framåt och dra i god tid upp båda händerna som om du planerat att omfamna en smärre skolklass. När du är inom räckhåll håller du kvar ena armen utåt, dunkar tre gånger på ryggen med den andra och ryggar snabbt tre steg tillbaka för att hålla samtalet på ett lite mer rimligt avstånd.
Efter att ni gått igenom den senaste veckans sportresultat och tippat för den kommande veckan hör det till att snacka fetta några minuter och avsluta med att fråga om han vill hänga med till några polare och ta en bärs senare på kvällen.
Det bästa med att lära sig prata macho är att man direkt kan kommunicera felfritt med precis alla macho-killar. Hör du några ord under en helkväll kommer du helt plötsligt förstå precis vad de betyder. Det är nämligen inte så macho att prata över huvud taget, utan det perfekta sättet att umgås är att i grupp kolla på en fotbollsmatch och bli shitfaced på ett par flak öl per person. Det är efter detta den mer verbala formen av kommunikation kan smyga sig in, och även här man för första gången kan ana att människorna faktiskt inte är uppvuxna på en annan planet, utan har blivit lärda att prata macho även dom.
Känner man inte för en helkväll fotboll är det okej att gå ut och käka något istället. Helst inte i grupper mindre än tre, det kan nämligen bli jobbigt. Man bör också se till att stället man föreslår serverar endera hamburgare eller pizza, för alla macho-män älskar hamburgare och pizza, det är deras nationalrätt. Att käka sallad skulle vara mycket främmande, och sushi är ju smidigt om man inte har råd med en spis.
Men det är långt ifrån bara maten som styrs av regler, ja, den är en barnlek om man blickar över mot drinklistan. En kompis till mig som är urtypens macho-man, en sån som har reglerna så inbankade att han säkerligen inte ens tänker på att han spottar ut snusen i händerna innan han hälsar, berättade följande för mig (jag, som inte är riktigt lika mycket av en.. natural). Att beställa in Ramlösa är lite som att föreläsa i litteraturhistoria på en nattklubb, inte helt solklart med andra ord. Man bör också tänka på att man med Ramlösan automatiskt blir tvungen att skjutsa hem alla andra, vare sig man har bil eller inte... Vin, för att inte tala om rosé bör man akta sig för, men skulle man mot all förmodan vilja våga sig på ett glas ska man satsa på något så vidrigt tungt rödvin att bara en riktig man skulle klara av att svälja det. Det är ju trots allt en otroligt manlig egenskap att vara bra på just den biten!
Öl skulle kunna kännas som ett säkert kort, men skenet bedrar! Man vill ju naturligtvis undvika att dricka något fjoll-öl. Alltså de där ljusa historierna som ?likaväl kunde vart cider?. Besk, sockerfri och ganska äcklig cider. Nej, riktig öl ska det vara, nattsvart, grumlig och med ett outtalbart namn från ett okänt land. Riktig öl, för macho-män.
Ja, macho-män har svarta iPhones, skäggstubb och tränar inte i grupp. Dom är besatta av sport i allmänhet och deras bromance med deras högstadiepolare är det närmsta känslor man kan se en macho-man uttrycka.
Macho-männen är allt annat än mainstream, trots att de är precis som alla andra.
